Royal League: En tillbakablick på en svunnen tid

Royal League representerar en svunnen tid för skandinavisk fotboll. Minns ni den gamla vinterturneringen? 

Det var längesen Royal League senast gick av stapeln. Den numera klassiska turneringen var en vinteruppgörelse mellan skandinaviska lag där danska, svenska och norska lag gjorde upp om titeln som Nordens bästa lag. 

Då säsongerna i de nämnda länderna spelas från vår till hösten, var Royal League ett sätt att varva igång för den kommande säsongen och samtidigt spela matcher av någon slags dignitet istället för enbart vänskapsmatcher. 

Men turneringen blev ett kort inslag i den skandinaviska fotbollshistorien och varade bara under tre säsonger. Minns ni Royal League? 

Vilka fick delta och hur fungerade tävlingsformatet? 

Då Royal League var en försäsongsturnering spelades den under vinterhalvåret och avgjordes strax innan ligorna i de deltagande länderna skulle inledas. De som fick delta i turneringen var topp fyra i den svenska, danska och norska ligan från den föregående säsongen. 

Det innebär alltså att det var tolv lag som gjorde upp i vinterkylan och där ett lag korades till mästare. De tolv lagen delades först in i tre olika grupper. Där bestod varje grupp av ligaettan och ligatvåan från ett land (exempelvis Sverige), samt trean från ett annat land (exempelvis Norge) och ligafyran från ett tredje land (exempelvis Danmark). 

Från det gruppspelet gick två lag vidare och skapade ett nytt gruppspel som korade finalisterna. I det gruppspelet var sex lag indelade i två olika grupper, där vinnaren i respektive grupp alltså tog sig vidare och fick se fram mot en final. 

Den finalen spelades över ett möte under våren och under turneringens existens fick vi se tre finaler avgöras innan turneringen avslutades 2007. 

Vilka odlade störst framgångar i Royal League? 

Royal League blev ett kort inslag i den nordiska fotbollshistorien. Turneringen hade premiär under 2004 och redan 2007 spelades den sista upplagan av då ingen TV-bolag kom överens om rättigheterna till att fortsätta sända formatet. 

Men under de tre åren då Royal League gick av stapeln fick vi se en hel del fotboll och nordiska bataljer som är värda att minnas. Under det första turneringsåret, 2004/05, fick vi se Malmö FF, Halmstads BK, IFK Göteborg och Djurgårdens IF. 

Av de svenska klubbarna var det Blåvitt som lyckades bäst under premiärsäsongen. De tog sig hela vägen till en final som avgjordes på Gamla Ullevi. Där stod FC Köpenhamn för motståndet och vi fick se en dramatisk final i Göteborg. Efter ordinarie tid stod det 1-1 på resultattavlan, något som tvingade fram straffar. Lagen behövde slå hela tolv straffar vardera innan de kunde skiljas åt när FCK korades som mästare i den första Royal League-upplagan någonsin. 

Fortsatt dominans från FCK 

Och danska vinnare skulle bli ett inslaget tema i turneringen. Både säsongen efter, 2005/2006 och 2006/2007, fick vi se dansk överst på pallen. 05/06 var det återigen FC Köpenhamn som fick lyfta bucklan. 

Med spelare som Peter Ijeh, Alvaro Santos, Marcus Allbäck, Tobias Linderoth, Atiba Hutchinson och Brede Hangeland, var FCK den stora dominanten i skandinavisk fotboll vid tidpunkten och visade det alltså två gånger i rad när Royal Leagye avgjordes. 

Men 2006/07 fick vi ett trendbrott i turneringen. Visst, det var fortfarande ett danskt lag som stod högst på pallen i Bröndby, men den här gången förlorade Köpenhamn sin första final i sammanhanget och kunde därmed inte titulera sig mästare för tredje gången i rad. 

Istället vann rivalen Bröndby på hemmaplan med 1-0 genom mål av svenska Martin Ericsson - numera sportchef i BK Häcken. Ericsson var en av hela turneringens bästa spelare under den säsongen och stod för totalt sex mål på vägen till titeln. 

Det blev därmed den sista Royal League-matchen som spelades. Det ryktades om att vi skulle få en comeback av turneringen under 2010, men den idéen förverkligades inte. 

Vad säger ni, hade ni tackat ja till ett Royal League i dagens nordiska fotbollsklimat?