Mardrömmen i IFK Göteborg: Hur hamnade Blåvitt här?

IFK Göteborg står utan ordinarie huvudtränare, utan sportchef, utan poäng, utan mål och kanske utan framtidstro? Men hur hamnade Blåvitt här? 

När IFK Göteborg tog SM-guld säsongen 2007 var det många som såg framför sig början på en ny storhetstid. Det var första gången sedan 1996 som laget lyckades bli svenska mästare, trots att man vid den tiden var den svenska klubb som vunnit SM-guld flest gånger. 

Det man hade 2007 var en gyllene generation spelare som bar klubben fram till ett efterlängtat SM-guld. Det artonde i ordningen. Då kändes det mesta positivt, men sedan dess har framgångarna i Allsvenskan uteblivit. 

IFK Göteborg må ha vunnit Svenska Cupen fyra gånger sedan 2007, varav den senaste så sent som 2020, men klubbens totala utveckling har inte varit vad supportrarna hade hoppats på. Samtidigt går konkurrenterna som tåget. Malmö FF spelar i Europa med jämna mellanrum, BK Häcken dominerade Allsvenskan 2022 och Djurgården har tagit sina första steg mot att göra en liknande europeisk resa som MFF. 

Samtidigt växer publiken runt storklubbar som AIK och Hammarby, och IFK Göteborg har fortfarande inte de allra mest grundläggande sakerna på plats. 

Ordförande:	Richard Berkling
Antal SM-guld:	18
Senaste SM-guld:	2007

2023 kunde ha blivit vändningen, men efter fyra omgångar står laget på noll inspelade poäng, noll gjorda mål framåt och detta utan både tränare och sportchef. Hur hamnade man egentligen här? 

Läs mer: Allt du behöver veta om IFK Göteborg inför 2023

Borde Mikael Stahre fått lämna redan förra året? 

Förhoppningarna är som alltid stora inför en ny allsvensk säsong. Så var också läget inför 2022. Då hade man ett starkt lag med bärande hemvändare som Gustav Svensson och Marcus Berg i spetsen. Det fanns många ingredienser för att det skulle kunna bli bra. 

Men efter 30 spelade omgångar slutade man på 45 poäng, trots att man faktiskt sminkade över en relativt svag säsong med ett par trepoängare i slutet. Man slutade visserligen bara en poäng bakom Malmö FF, men otroliga 19 poäng bakom BK Häcken. 

Säga vad man vill, men det var inget IFK Göteborg som slogs i toppen eller ens var nära Europaplatser den säsongen heller. 

Möjligen borde man redan där ha tagit ett beslut om att staka ut en ny riktning inför säsongen 2023. Mikael Stahre, som var huvudtränare 2022, fick förnyat förtroende och öppnade säsongen 2023. Men det skulle inte ta mer än en handfull tävlingsmatcher innan han fick sparken. 

Man kan fråga sig hur förtroendet kunde försvinna så fort?

Med bara ett par veckor kvar till den allsvenska premiären fick Mikael Stahre sparken och ersattes av sina assisterande tränare William Lundin och Alexander Tengryd. Sedan dess har det hetat att en huvudtränare ska rekryteras. Men över en månad senare finns det ingen ersättare presenterad. 

Har man tappat tålamodet för tidigt - gång på gång? 

Om man ser tillbaka på åren sedan 2015 kan man konstatera att det har varit en hög ruljans av tränare i IFK Göteborg. Närmast att lyckas på riktigt var man säsongen 2015, när man hade chans på guldet fram till den sista omgången. 

En sak som är slående är bristen på kontinutet. Man har haft Mikael Stahre (två gånger om), Jörgen Lennartsson, Alf Westerberg, Poya Asbaghi och Roland Nilsson som uttalade ansvariga för laget sedan 2012. Ingen har fått mer än ett par säsonger. 

Många menar på att brytpunkten kom med Poya Asbaghi, som trots ett cupguld och en försiktigt positiv trend fick lämna 2020. Han försökte stöpa om det spel som IFK Göteborg länge förknippats med, men stötte på patrull. Kanske var klubben inte redo att ta ett steg i en lite mer modern riktning? 

När man ser på alla år sedan 2007 kan man konstatera att det har varit stor omsättning av spelare, ledare och andra nyckelpersoner inom föreningen. Frågan är om det handlar om bristande tålamod eller brist på kompetens. 

Vem ska leda IFK Göteborg in i framtiden? 

Nu står IFK Göteborg med ordföranden Richard Berkling längst fram i ledet. Han har talat i termer om att man ska gå ikapp och förbi Malmö FF så snabbt som möjligt, men sedan det uttalet har man snarare tappat ytterligare mark mot skåningarna. 

Inom den operativa organisationen är Håkan Mild, tidigare sportchef och spelare i klubben, ansvarig i rollen som klubbdirektör. Men inte heller han verkar helt säker på i vilken riktning man ska ta klubben. 

Blir det en ny sportchef som leder ombyggnationen, eller blir det en huvudtränare eller manager med ett stort mandat även gällande spelarrekryteringar? Det är det ingen som vet. Frågetecknena hopar sig runt IFK Göteborg och frågan man måste ställa sig är om det finns någon tränare, manager eller sportchef som vågar ta det här uppdraget. 

En sak är säker och det är att nästa rekrytering till IFK Göteborg måste vara bättre än den förra. Detta alldeles oavsett om vi pratar om nästa tränare, nästa sportchef eller nästa bärande spelare.